Hur räknar man poäng i tennis? Game, set och tiebreak förklarat

Kort svar

Tennis räknas i tre nivåer: poäng bygger ett game, game bygger ett set och set avgör matchen. Poängen i ett game räknas 0, 15, 30, 40 och sedan game. Först till fyra poäng med minst två poängs ledning vinner gamet.

Ett set vinns av den som först når sex game, med minst två games marginal. Serven växlar mellan spelarna efter varje avslutat game, och vinner mottagaren ett game kallas det ett break. Står det 6–6 spelas ett tiebreak. En hel match spelas oftast som bäst av tre set. Den som vinner två set har vunnit matchen.

Barnens matcher följer sällan den långa varianten. No-ad, korta set och matchtiebreak är vanligare, och vilket räknesätt som gäller bestäms av tävlingens sanktionskategori. Det ska stå i inbjudan. Både formaten och kategorierna går vi igenom längre ner.

Poängen i ett game: 0, 15, 30, 40

Ett game är den minsta byggstenen. Poängen räknas i en fast trappa: 0 → 15 → 30 → 40 → game. Noll säger man ofta som ”love” på engelska, men på svenska räcker ”noll” gott.

Servarens poäng sägs alltid först. Står det ”30–15” betyder det att den som servar har 30 och mottagaren 15, inte tvärtom. Det är den vanligaste källan till förvirring på läktaren.

För att vinna gamet behöver en spelare fyra poäng och minst två poängs ledning. Vinner du fyra poäng mot noll blir det ”game” direkt. Men står det 40–40 har båda tre poäng, och då räcker det inte med en poäng till. Där kommer nästa regel in.

40 lika (deuce) och fördel

40 lika betyder att spelarna står lika och att ingen av dem kan ta gamet med en enda poäng till, så länge fördel spelas. Första gången uppstår ställningen när båda har vunnit tre poäng var, och den skrivs 40–40. Härifrån måste någon vinna två poäng i rad för att ta gamet. På engelska heter samma ställning ”deuce”, ett ord som uttalas ”djuus” och som hörs ofta även vid svenska banor.

Vinner en spelare poängen efter 40 lika får hen ”fördel” (advantage på engelska). Vinner samma spelare nästa poäng också är gamet avgjort. Men förlorar hen den, står det lika igen, och kravet på två poäng i rad börjar om.

Ett jämnt game kan därför pendla fram och tillbaka länge. Reglerna sätter ingen gräns för hur många gånger ställningen får återvända till lika, och det är inte ovanligt att ett game passerar 40 lika flera gånger innan det avgörs.

En sak att veta innan du väntar dig långa game i ditt barns match: i juniortävlingar kan arrangören ha valt bort fördel. Då avgörs 40 lika av en enda poäng, och den som vinner den tar gamet. Formatet heter no-ad.

Ett game, poäng för poäng

Trappan sitter fortare om man går igenom ett riktigt game. Nedan spelas tio poäng, och ställningen skrivs som den sägs vid banan: servarens poäng först.

Lägg märke till två saker. Vid lika poäng säger man ”lika” i stället för att upprepa talet, alltså ”femton lika” och ”trettio lika”. Och gamet nedan slutar med att mottagaren vinner det, alltså ett break, trots att servaren låg på fördel däremellan.

Från game till set

Game staplas till ett set. Den som först vinner sex game tar setet, men precis som i gamet krävs två i marginal. 6–4 och 6–3 är klara vinster. 6–5 räcker inte; då måste ledaren vinna ett game till och sätta 7–5.

Skulle det bli 5–5 kan setet alltså sträcka sig till 7–5. Blir det 6–6 spelas ett tiebreak för att avgöra setet, i stället för att fortsätta i all oändlighet.

Spelarna byter sida efter det första gamet och sedan efter varje udda game: 1, 3, 5 och så vidare. Det ger båda samma förhållanden med sol, vind och underlag.

Sidbyte sker också efter varje set. Undantaget är set som slutar på ett jämnt antal game, till exempel 6–2. Då skjuts bytet upp till efter första gamet i nästa set, så att bytena fortsätter falla efter ett udda antal spelade game. Följden är att spelarna står kvar på samma sida under setets sista game och nästa sets första.

Serveturen och vad ett break betyder

I ett vanligt game servar en och samma spelare hela gamet ut. När gamet är avslutat byter spelarna roller: mottagaren blir servare i nästa game och servaren blir mottagare. Så växlar serveturen game för game genom hela matchen. Undantaget är tiebreaket, där serven i stället växlar inuti gamet.

Vem som börjar avgörs genom lottning före inbollningen. Den som vinner lotten får välja mellan att serva eller ta emot i första gamet och att välja sida. Väljer hen det ena bestämmer motståndaren det andra, och vinnaren får också avstå och låta motståndaren välja först.

Vinner servaren sitt eget game säger man att hen håller serven. Vinner mottagaren gamet i stället kallas det ett break. Ordet betyder inte att gamet räknas mer än andra game utan att det gick till den som inte servade. En breakboll är en poäng där mottagaren tar gamet om hen vinner den.

Räkna efter en gång så ser du varför ordet hörs så ofta vid banan. I ett set som slutar 6–4 har tio game spelats, fem på var spelares serve. Hade båda vunnit alla sina egna servegame skulle det stå 5–5. Ett set som avgörs utan tiebreak förutsätter alltså att någon vunnit minst ett game på motståndarens serve.

Serveturen förklarar ett ord till som hörs ofta på läktaren: dubbelfel. Slår servaren två felservar efter varandra går poängen direkt till mottagaren. Reglerna för själva serven, alltså de två försöken och vad som räknas som fel, står i guiden om att döma sin egen match.

På läktaren räcker det att hålla reda på vem som servar. Då ser du matchens rytm: den som servar har chansen att hålla, den som tar emot har chansen att bryta. Räknandet sköter barnen själva.

Gameboll, setboll och matchboll

Fyra ord med samma innebörd på tre nivåer hörs oftare än alla andra vid banan. De beskriver alla en och samma sak: en poäng där den som leder vinner något om hen tar den. Skillnaden ligger bara i vad som står på spel.

En gameboll avgör gamet. En breakboll är en gameboll sedd från mottagarens sida, alltså en poäng där mottagaren vinner motståndarens servegame. En setboll avgör setet och en matchboll hela matchen. Orden följer direkt av poängtrappan; de är inga extra regler, och en poäng är värd lika mycket oavsett vad den kallas.

De uppträder också i flertal. Står det 40–0 har servaren tre gamebollar, alltså tre försök i rad innan ställningen ens hinner bli jämn. Leder någon ett tiebreak med 6–3 är det tre setbollar. I ett matchtiebreak till tio betyder 9–7 två matchbollar. Vinner motståndaren poängen säger man att bollen räddades, och ställningen rullar vidare som vanligt.

En och samma poäng kan bära två namn samtidigt. Leder ditt barn med 5–4 i andra setet, har vunnit det första och står på 30–40 som mottagare, då är poängen både en breakboll och en matchboll. Det är också den sortens poäng som väger tyngst i huvudet på en tolvåring, och den är värd att förbereda långt före matchdagen. Mer om det i guiden om nervositet inför match.

Tiebreak, så bryts 6–6

Ett tiebreak är ett avgörande extra game vid 6–6 i set. Här räknas poängen som vanliga tal: 0, 1, 2, 3 och uppåt. Först till sju poäng vinner tiebreaket och därmed setet, som skrivs 7–6.

Också här gäller två poängs marginal. Står det 6–6 i tiebreaket fortsätter man tills någon leder med två: 8–6, 9–7, ibland ännu längre. Att det drar ut på tiden är en del av spänningen.

Servandet växlar snabbt: den som står i tur att serva inleder med en enda poäng, sedan servar motståndaren två poäng och därefter turas de om med två poäng var. Sidbyte sker efter var sjätte spelad poäng. Du behöver inte hålla reda på det själv, spelarna gör det, men nu vet du varför de plötsligt byter mitt i.

En detalj som förvirrar många på läktaren: den som servade först i tiebreaket servar inte först i nästa set. Regeln är den omvända. Den spelaren blir mottagare i följande sets första game, så att serveturen inte hoppar över någon.

Hela matchen: bäst av tre eller fem set

De flesta juniormatcher, damernas matcher och vanliga klubbmatcher spelas som bäst av tre set. Den som först vinner två set har vunnit matchen. Du kan alltså vinna trots att du förlorat ett set på vägen.

Bäst av fem set, där det krävs tre vunna set, förekommer nästan bara i herrarnas matcher i de största internationella turneringarna. I svensk juniortennis möter ni det i praktiken aldrig.

Ett vanligt grepp för att korta ner matchen är att ersätta hela det avgörande tredje setet med ett matchtiebreak. Det är formatet ditt barn oftast spelar. Mer om det i nästa avsnitt.

Matchtiebreak: så avgörs matchen utan tredje set

Ett matchtiebreak ersätter hela det avgörande setet. Står det 1 lika i set spelas i stället ett enda tiebreak till tio poäng, och den som vinner det har vunnit matchen. Två poängs marginal gäller även här, så 10–9 räcker inte. Tiebreaket fortsätter till 11–9, 12–10 och vidare tills marginalen är uppnådd.

I dubbel får båda lagen dessutom byta serve- och mottagarordning inom sitt lag inför matchtiebreaket, på samma sätt som i början av ett vanligt set.

Före ett avgörande matchtiebreak är det ett setbreak på 120 sekunder. Bollarna byts inte inför det, och den som står i tur att serva gör det som om matchen bara rullade vidare. Det är därför spelarna inte alltid startar tiebreaket med serven du väntade dig.

Det finns också en variant till sju poäng i stället för tio. Den fungerar likadant, men går fortare. Vilken av dem som gäller bestäms av arrangören och ska framgå av tävlingens inbjudan.

På läktaren hör du ofta ordet supertiebreak. Det är samma sak som ett matchtiebreak till tio, bara ett vardagligare namn.

De kortare formaten barnen spelar

Barn spelar sällan fulla set från början. Kortare matchformer gör att fler matcher ryms på en speldag, så att barnen spelar i stället för att vänta. Formerna nedan är alla godkända av Svenska Tennisförbundet, alltså inget en enskild klubb har hittat på.

No-ad betyder tennis utan fördel. Vid 40 lika spelas i stället en enda avgörande poäng, och det är mottagaren som bestämmer i vilken serveruta serven ska tas emot. Den som vinner poängen tar gamet direkt. I dubbel får spelarna i mottagarlaget däremot inte byta mottagarruta med varandra inför den poängen.

Korta set spelas till fyra vunna game med två games marginal. Vid 4 lika avgörs setet i ett tiebreak. Det organ som sanktionerar tävlingen, alltså förbundet eller regionen, får också lägga tiebreaket redan vid 3 lika. I svenska tävlingar finns dessutom varianten att ett kort set påbörjas vid ställningen 2–2 och spelas till sex vunna game, med tiebreak vid 6–6.

Till korta set hör ett eget kort tiebreak: först till fem poäng vinner gamet och setet, vid 4 lika spelas en avgörande poäng och spelarna byter sida först efter fyra spelade poäng.

Sprint är bäst av tre tiebreak, antingen till sju eller till tio poäng. Det är alltså inte ett enda långt tiebreak utan upp till tre korta, och den som vinner två av dem vinner matchen. Formatet används både i singel och i dubbel.

För de allra yngsta får matcherna dessutom tidsbegränsas. I tävlingar för spelare 10 år och yngre kan arrangören besluta om matcher på tid, och då står det i inbjudan hur en sådan match avgörs.

Dubbel: samma poäng, egen ordning

I dubbel räknas poäng, game och set exakt som i singel. Ingenting i trappan ändras. Det som tillkommer är två turordningar inom laget, och de är den vanligaste källan till förvirring för en förälder som ser sitt barn spela dubbel för första gången.

Serveordningen bestäms per set. Laget som ska serva setets första game bestämmer vem av de två som servar det, och motståndarlaget bestämmer på motsvarande sätt inför andra gamet. Sedan följer det av sig självt: partnern till den som servade i första gamet servar i tredje, partnern till den som servade i andra servar i fjärde, och den ordningen gäller setet ut. Eftersom valet görs om vid varje nytt set kan ett par börja nästa set i omvänd ordning.

Mottagarordningen fungerar likadant, men binder hårdare. Mottagarlaget bestämmer inför setets första game vem som tar emot den första poängen, partnern tar den andra, och den ordningen ska kvarstå till dess gamet och setet är slut. I praktiken betyder det att ditt barn tar emot serven i samma serveruta hela setet igenom. Vill laget byta ruta får det vänta till nästa set, eller till ett avgörande matchtiebreak.

Två följdfrågor brukar komma direkt. Den ena: får den andra spelaren slå bollen? Ja, efter att mottagaren har returnerat serven får vilken som helst av spelarna i laget slå bollen. Den andra: får en spelare spela ensam om partnern uteblir? Nej, regelboken avvisar det uttryckligen.

Blir det ändå fel i mottagarordningen spelas ingen poäng om. Den felaktiga ordningen får gälla gamet ut, och i följande game i setet gäller den ursprungliga igen. Inför ett avgörande matchtiebreak får laget däremot ändra både serve- och mottagarordning inom laget, på samma sätt som i början av ett set.

Dubbelklasser är vanliga redan i de yngre åldrarna, och i många tävlingar spelar barnen både singel och dubbel samma helg. Vilka klasser en tävling har står i inbjudan, och vad beteckningarna betyder står i guiden om tävlingsklasser för barn.

Vilket räknesätt gäller i ditt barns match?

Det finns inte ett räknesätt i svensk tennis utan flera godkända, och vilket som gäller styrs av tävlingens sanktionskategori. Kategorin bestämmer vad arrangören får välja mellan, och det valda räknesättet ska framgå av inbjudan till tävlingen. Kort svar: no-ad och korta set får användas i kategori 3 till 5, medan singelräkningen i kategori 2 är traditionell. Ett avgörande matchtiebreak i stället för tredje set är däremot tillåtet i samtliga kategorier 2 till 5.

I kategori 2, som rymmer bland annat SM, JSM, Elitserien och division 1, är singelräkningen traditionell: tiebreak vid 6 lika i samtliga set. Arrangören får däremot låta ett matchtiebreak avgöra vid 1 lika i set i stället för ett tredje set. Dubbeln är undantaget: den spelas med no-ad och avgörande matchtiebreak, så ett barn som spelar dubbel i JSM möter no-ad trots att man i övrigt räknar traditionellt i kategorin.

I kategori 3 är listan längre. Där får arrangören välja bäst av tre tiebreakset, bäst av tre korta set, varianter där ett avgörande matchtiebreak ersätter tredje setet, eller sprint, som är bäst av tre tiebreak till sju eller tio poäng. Sprint är namngiven som tillåten matchform just i kategori 3.

I kategori 4, som är tävlingar av bredd-, rekryterings- eller motionskaraktär för barn, ungdom och motionärer, får bestämmelserna modifieras. Där kan arrangören till exempel använda andra matchformer, ändra antalet matcher per dag och tillämpa de alternativa reglerna för sidbyte och ogiltig serve. Kategori 4 räknas inte in i spelarens World Tennis Number.

Kategori 5 är paratennis, och där utformas tävlingsformen särskilt för varje tävling. Alternativa räknesätt är alltså tillåtna i hela spannet 3 till 5, inte bara i barnens kategori.

Praktiskt betyder det här att inbjudan är värd två minuters läsning innan ni åker. Står det två korta set och avgörande matchtiebreak, vet du att en jämn match kan vara avgjord på fyrtio minuter, inte tre timmar. Vilka tävlingar som är på gång ser du i tävlingskalendern, och vad klassbeteckningarna betyder står i guiden om tävlingsklasser för barn.

Så läser du siffrorna i resultatlistan

Ett resultat läses set för set, från vänster. 6–4 3–6 10–8 betyder att första setet vanns med 6–4, att andra setet förlorades med 3–6 och att matchen avgjordes i ett matchtiebreak som slutade 10–8. Siffrorna står alltid med vinnaren av matchen först.

Avgjordes ett set i tiebreak skrivs tiebreakets siffror inom parentes efter setresultatet: 7–6(5) betyder att setet slutade 7–6 och att tiebreaket slutade 7–5. Talet i parentesen är förlorarens poäng, aldrig vinnarens.

WO eller walkover betyder att matchen aldrig spelades, till exempel för att motståndaren inte kom till start. Vad som händer med lottningen då står i guiden om hur du läser lottningen.

Bollen byter färg innan siffrorna spelar roll

För de yngsta handlar det mindre om exakt poängräkning och mer om att få träffa bollen. I tävlingar för spelare 10 år och yngre gäller en bolltrappa: röd boll rekommenderas upp till 8 år, orange för spelare mellan 8 och 10 år och grön för mer avancerade spelare mellan 9 och 10 år, då på fullstor bana. Vilken boll som passar hemma står i guiden om röd, orange och grön boll.

Bollarna är långsammare och studsar lägre, och i de första stegen är banan mindre och racketen kortare. Det gör att barnet kan slå riktiga slag och spela riktiga poäng från början, i stället för att jaga en boll som far förbi.

Samtliga klasser för spelare 11 år och yngre ska dessutom spelas som poolspel. Barnen delas in i pooler om tre till sex spelare och möter alla i sin pool, alltså minst två matcher oavsett hur det går. Ingen åker hem efter en enda förlust. Poolspelet kan följas av ett slutspel för några eller alla spelare.

Det här behöver du inte hålla reda på

Domare finns sällan i juniormatcher: barnen räknar och dömer själva, och det är en del av lärandet. Din uppgift på läktaren är inte att räkna åt dem eller rätta ställningen. Räkningen här är för din egen skull, så att du kan följa med. Reglerna barnen själva ska kunna står i guiden om att döma sin egen match.

Och du behöver inte memorera vem som möter vem, när eller var. I Smatch ser du barnets nästa match med tid och plats automatiskt, och resultaten fylls på efter hand, så att du kan vara närvarande på läktaren i stället för att leta i tävlingssystem och chattar. Fler guider för tennisföräldrar finns i guidebiblioteket.

Vanliga frågor

LÄS VIDARE